Blogginlägg

Fadimes tal - lektion 8 av 10

Skolan i ett modernt samhälle blir ett hot mot döttrar i familjer med hederskulturella normer

Devin Rexvid analyserar Fadime Şahindals tal i riksdagen. Ett modigt och klokt tal, som gav oss många lärdomar då och för framtiden. Du kan läsa hela Fadimes tal på Aftonbladet, och lyssna på delar av talet i videon längst ner på denna sidan.
I sitt tal berättar Fadime att hon fick lära sig läsa och skriva, bland annat för att agera tolk åt föräldrarna. Men hon berättar också att Fadime i sina föräldrars ögon inte behövde ha mer skolgång eller studier vid högre lärosäten. Som hon uttrycker det i citatet nedan “behöver en flicka i hederskulturen ingen utbildning för att ta hand om hem, barn och maken”.
– Mina föräldrars syn på skolan var att det var bra om jag kunde lära mig att läsa och skriva för att bli deras länk ut i det svenska samhället eftersom de själva var analfabeter. Men några högre studier än så ansåg de inte att jag behövde. Man behöver ingen utbildning för att ta hand om man och barn.
Även i denna del gjorde hon en korrekt iakttagelse. Skola i moderna samhällen, där skola och hemmiljöer präglade av hederskulturen inte delar samma normer och värderingar, ses som ett betydande hot mot döttrarna. En farlig plats där hon umgås och sitter bredvid det motsatta könet, såväl jämnåriga som skolpersonal.
De kan byta om till kläder de själva vill ha på sig. De kan sminka sig. Bli förälskade. Hon blir upplyst om sina fri- och rättigheter. Kan få ta del av sex- och samlevnadsundervisning, använda datorer, träffa sjuksköterska, skolkurator, ta preventivmedel och så mycket mer.
Kvinnor ska ha skam i kroppen för att deras närstående män ska ha heder. Skam är en dygd för kvinnor i hederskulturen och dess motsats dvs. skamlöshet ärvs matrilinjärt. Det var det Fadime menade när hon sa att hennes ”vanhedrande/skamlösa” beteende sågs av släktens män och hedersgruppen som moderns misslyckande.
Det Fadime inte hann säga är att mödrar i hederskulturen också uppfostrar sina söner att bestämma över sina systrar, modern själv och i framtiden även den kvinna han gifter sig med.
Hennes utveckling av kognitiva, sociala, emotionella och fysiska förmågor är inte något som föräldrarna investerar i. Deras stora investering är att snarast möjligt, innan hon hinner förälska sig i fel person, hitta en lämplig äktenskapskandidat för att gifta bort henne.
Utveckling och kvinnan är dikotomier i hederskulturen. Hon ska stå för kontinuitet av makens släkt (inte sällan en kusin) i biologisk mening. Hon berövas rätten till skola, barndom, tonår, fritid. Hon fostras för rollen som mor och maka. De blir vuxna kvinnor utan att ha hunnit passera barndomens och tonårens olika faser med allt vad det innebär.
Det är därför inte ovanligt att se en ganska ojämn utveckling hos hedersvåldsutsatta flickor och unga kvinnor. Inom vissa områden, till exempel hushållssysslor som matlagning, tvätt, städning, omsorg om barn, kan de vara kompetenta. Samtidigt kan de också brottas med svårigheter när det gäller kunskap om kroppen, sexualiteten, att etablera sunda sociala relationer, stå på egna ben, ha några meningsfulla fritidsaktiviteter etc.
Hederskulturella normer och värderingar kan i sig ses som en påtaglig fara för flickors hälsa och utveckling.
Devin Rexvid Universitetslektor och forskare inom hedersrelaterat våld och förtryck vid Stockholms Universitet

Lyssna på Fadimes tal i riksdagen

Dela inlägget i dina sociala medier

Facebook
Twitter
LinkedIn

Fler blogginlägg