Fem kvinnor mördades inom loppet av tre veckor. Vi vet inte än hur många av dessa som är hedersmord. Morden väcker avsky och ilska och krav riktas mot politiker på åtgärder. Vi välkomnar det.
Hedersvåldet diskuteras och behandlas ofta som en del av mäns våld mot kvinnor. Så görs även nu. Det är bekymmersamt då det ser annorlunda ut och därför måste bekämpas med delvis andra medel.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om att upprätthålla gemensamma normer och värderingar som råder i den egna familjen/släkten eller ett större kollektiv. Det kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats. Det centrala i detta värdesystem är kyskhets- och oskuldsideal. Kvinnor ska vara kyska och oskulder när de gifter sig. Inom dessa värdesystem är män ansvariga för och överordnade kvinnor i familjen. De ansvarar för kvinnornas kyskhet och måste ha kontroll över deras sexualitet. Det ansvaret kopplas också till mäns och familjens heder. Om männen i familjen misslyckas med ansvaret förlorar man hedern och något måste göras för att upprätta den. Det betyder att kvinnors beteende är en del av mäns heder.
Hedersvåldet och förtrycket är sanktionerat av familjen och släkten. Det är en central del i vardagen hos familjer som lever med hedernormer och det pågår dagligen. Kontroll och bestraffning av flickor börjar redan från barnsben och kontrollen och förtrycket eskalerar i samband med flickornas första menstruation. Även pojkar socialiseras att tidigt kontrollera och bestraffa sina systrar och kvinnliga kusiner.
Offret får inget stöd från familjemedlemmar, eftersom de är förövarna. De hittar inte heller någon tillflykt eller skydd i det omgivande samhället. Om flickorna inte följer hedersnormen eskalerar våldet och kan i värsta fall resultera i hedersmord. Hedersmorden planeras, genomförs och sanktioneras av familjen/släkten. Mördaren hyllas av familjen då han (vanligtvis) genom mordet har återupprättat familjens heder.
Då detta är ett kollektivistiskt synsätt, har även kvinnorna ofta dessa värderingar och trosuppfattningar i lika hög grad som männen. Inom hederskulturen vistas kvinnor oftare i hemmet och spelar en avgörande roll när det gäller kontroll och gränssättning för familjens unga flickor för att bevara deras rykte, kyskhet och oskuld. De upprätthåller idén om att familjens flickor ska underkasta sig viljan hos de manliga familjemedlemmarna och att det är flickornas plikt att hörsamma vad deras fäder, bröder, manliga kusiner, mor-och farbröder säger åt dem att göra. De uppfostrar sina pojkar i föreställningen att det är pojkarnas ansvar och plikt att bevaka, ”skydda” och kontrollera sina systrar. På detta sätt bidrar även kvinnor till att reproducera och cementera hederskulturens förtryckande struktur.
Det är oftast flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor kontrolleras och bestraffas av sin pappa, sin mamma, sina bröder, sina manliga kusiner och andra äldre släktingar. Kvinnor kontrolleras och bestraffas av sin man eller äldre manliga och kvinnliga släktingar.
Pojkar får tidigt lära sig att de ska kontrollera och bestraffa sina systrar och kvinnliga kusiner. De tvingas att utöva förtryck och våld, de tvingas bli förövare. I värsta fall tvingas de att mörda någon. Om de misslyckas med sin uppgift kan de själva utsättas för bestraffning. De är både offer och förövare. Pojkar som är homosexuella kan också utsättas för våld och förtryck av familjen och släkten.
Båda föräldrarna bidrar till att överföra hedersnormer och värderingar till barnen, tillsammans med äldre släktingar av båda könen. De lär både pojkar och flickor hur viktig flickornas oskuld är och hur den ska bevaras. Hur flickor som inte följer dessa regler är omoraliska och oanständiga, hur de vanhedrar familjen och förtjänar att bli bestraffade.
Kvinnor är ibland också de egentliga våldsutövarna, inte minst när det gäller kvinnlig könsstympning. Här är det ofta mammor, farmödrar och mormödrar som utför övergreppen.
Vem som ska bestraffas och hur bestäms av föräldrarna eller någon släkting. När våldet går så långt att det leder till mord är det oftast en man eller pojke som utför det.
Vi måste förstå hedersvåldets specifika natur och inte förenkla det genom att tala om mäns våld mot kvinnor i generella termer. Annars finns stor risk att de åtgärder som kan bli resultatet av den pågående debatten inte hjälper de tiotusentals flickor, pojkar, kvinnor och unga män som utsätts för hedersvåld i Sverige. Ett våld som i värsta fall kan leda till att de mördas.
