Flickors sexualitet ska inte bära familjens heder

Hanis situation är inte unik i Sverige. Tiotusentals unga kvinnor – och män – delar hennes erfarenheter av ett starkt begränsat liv och alltför många utsätts också för hedersrelaterat våld i familjen. Kampen mot hedersvåldet är en av vår tids viktigaste och mest akuta jämställdhetsfråga, som särskilt bör uppmärksammas med anledning av den Internationella kvinnodagen.

Riksorganisationen GAPF — Glöm Aldrig Pela och Fadime, är en politiskt och religiöst obunden ideell förening som funnits sedan 2001 och som bekämpar hedersrelaterat våld och förtryck. GAPF erbjuder utbildning, bedriver opinion och har aktiviteter över hela landet för att förebygga och skapa större förståelse kring hedersrelaterade frågor. Vi har även en nationell stödjour som riktar sig till hedersvåldsutsatta, anhöriga och yrkesverksamma, där vi dagligen får in samtal från personer som lever med hedernormer likt Hani.

Med hedersrelaterat våld och förtryck menas att flickor och kvinnor, men även pojkar och män, begränsas i sina livs- och handlingsutrymmen. Det inkluderar påtryckningar och psykiskt och fysiskt våld, som utövas för att säkerställa familjens, släktens eller kollektivets hedersnormer och värderingar. 

Det är män som är bärare av heder och deras heder är i sin tur beroende av ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet. För att upprätthålla oskulds-och kyskhetsidealen utövar familjen och/eller släkten strikt kontroll över flickor och kvinnor, bl a genom att reglera klädval, framtida partner, rörelsefrihet, socialt umgänge, utbildning och arbete. 

Föreställningen om att mäns och familjers heder är beroende av kvinnors och flickors sexuella beteenden hör även samman med förekomsten av oskuldskontroller, könsstympning av flickor samt tvångs- och barnäktenskap. Hbtqi-personer kan vara särskilt utsatta i en hedersmiljö, då endast heterosexuella relationer accepteras. I de fall individen gör motstånd till familjens och/eller släktens strikta regler och normer kan följderna bli allvarliga. I sin mest extrema form kan det leda till mord.  

De senaste åren har kunskapen och förståelsen bland politiker, lärare, poliser och socialtjänst ökat och lagstiftningen har tagit flera kliv framåt. År 2022 infördes hedersförtryck som ett nytt brott i brottsbalken. Dock saknas det fortfarande förståelse och kunskap om kontexten som utsattheten sker i och även kunskap och förståelse för hur hederskulturens normer påverkar individer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. Faktumet är att det svenska samhället har tappat mark till religiösa och traditionsbundna grupper som inskränker människors individuella fri- och rättigheter.

Att lagändringar har vidtagits genom åren för att motverka hederskulturen är viktigt, men inte tillräckligt. För att lagskärpningar ska få genomslag, och för att den frihet som de flesta medborgarna i Sverige tar för givet ska omfatta alla, behöver vi gå från ord till handling!

Problematiken med hedersvåld är en av vår tids viktigaste och mest akuta jämställdhetsfrågor. Med anledning av Internationella Kvinnodagen vill GAPF därför särskilt lyfta fram att följande insatser/lagändringar fortfarande saknas: