Inga fler barn skall stå brud och inga fler barn ska få sina underliv sönderskurna ​

Blogginlägg

Inga fler barn skall stå brud och inga fler barn ska få sina underliv sönderskurna 

En flicka berättar för sin socialsekreterare om en man i ett annat land som är rik, har bra jobb och som har ett stort hus. Flickan pratar drömmande som om hon talar om en idol, en sådan där dröm små barn kan ha om att gifta sig med en popidol.  Flickan berättar om hur denne man vill gifta sig med henne och att hon pratat med honom i telefon. Socialsekreteraren blir orolig och tar reda på mer. Det framkommer att flickan endast 10 år gammal, som drömmande planerar för sin framtid som fru, flertalet gånger talat med mannen och vet en hel del om honom. – Du förstår inte, han har jobb och massa pengar han kommer ge mig och min familj allt vi vill ha, säger flickan till sin socialsekreterare. Nej, vi förstår inte allt, men vi vet(!) att detta inte är tillåtet och att myndigheten har ett ansvar och skyldighet att skydda detta barn från den framtid hon så drömmande beskriver men som skulle resultera i ett barnäktenskap.  

Första användandet av den nya lagen

Lagen om utreseförbud trädde i kraft den 1 juli 2020. Och redan den 1 juli 2020 skrev en ordförande i en socialnämnd i Mellansverige på ett beslut om tillfälligt utreseförbud. Och den 8 augusti klubbades den första domen om utreseförbud igenom, i Förvaltningsrätten i Göteborg. I praktiken innebar detta att ett litet barn, en flicka på dryga 10 år, blev skyddad från en utresa som av familjen planerats i syfte att flickan skulle bli bortgift. Denna resa hade lett till att en flicka blev utsatt för barnäktenskap vilket i Sverige är ett brott, hon hade även blivit fråntagen sin barndom och sina rättigheter enligt barnkonventionen, svensk lag! I hederskulturen är flickor och kvinnor helt underordnade männen och hennes rättigheter och behov underordnade både mannens och släktens. Vi vet att barnäktenskap ökar risken för våld. Barnäktenskap har en rad negativa konsekvenser för flickor; de tvingas sluta skolan, får ta ett större ansvar för hemmet och förväntas tidigt skaffa barn vilket leder till en social isolering. Dessutom tvingas flickorna till äktenskap med någon de själva inte har valt, vilket innebär att hon utsätts för systematisk våldtäkt. I det här fallet handlar om ett litet barn på drygt 10 år. Att helt foga sig under sin man, att helt bli fråntagen samtliga av sina rättigheter. Denna lag stoppar inte bara en resa, denna lag stoppar våld och förtryck, och framförallt öppnar den upp för ett barns rätt till ett liv fritt från våld, ett liv i frihet.

Lagen om utreseförbud

Ett utreseförbud ska skydda ett barn från att föras utomlands i syfte att könsstympas eller ingå barnäktenskap, eller äktenskapsliknande förbindelse. Det är straffbart att föra ett barn ut ur Sverige i strid med ett utreseförbud. Socialnämnden ansöker till Förvaltningsrätten om ett utreseförbud, men ett tillfälligt utreseförbud kan fattas omedelbart av ordförande i socialnämnden. Rekvisiten för ett tillfälligt utreseförbud är lägre än rekvisiten för utreseförbud. Det vill säga att socialnämnden behöver inte kunna redogöra för påtagliga och konkreta bevis, utan en sannolik risk för barnäktenskap eller könsstympning i detta räcker. Då har socialnämnden sedan tid på sig att ta fram tillräcklig bevisning för en ansökan samtidigt som barnet är skyddat från utresa.

Hur lagen om utreseförbud skyddar de utsatta

Utreseförbud är en lag som står under Lagen om vård av unga, LVU, men den kan användas utan att beslut om omhändertagande enligt LVU finns. Låt oss dock vara tydliga med att detta inte är att tolka som att barnet är skyddat enbart genom denna paragraf. Lagen om utreseförbud är att se som ett komplement till annat skydd. Om en familj beslutat att de behöver gifta bort sitt barn för att rädda sin heder - vad tar de då till för andra gärningar om den planerade resan hindras? Vi har bland annat kännedom om äktenskapsliknande förbindelser som ingås digitalt, dessa kan aldrig barnet skyddas från om de bor kvar hos sin familj. Vi har kännedom om barn som kontrolleras, isoleras och utsätts för både fysiskt och psykiskt våld av sin familj och släkt. Inte heller detta kan vi skydda dessa barn från om de bor kvar hos familjen. Vi måste skydda barnen från familjens alla möjligheter till våld och förtryck och därför bör lagen om utreseförbud endast ses som ett komplement till annat skydd.

Samverkan – en viktig framgångsfaktor i hedersärenden

Vi har många exempel på där ett utreseförbud kan rädda och skydda barn. I min roll som samordnare på Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck möter jag många socialsekreterare från flera olika kommuner, hela 17 stycken, och det jag återkommande möter är - förutom deras vilja att hjälpa - även deras rädsla inför att göra fel. En rädsla och otrygghet som jag ofta identifierar som okunskap. I min roll som samordnare har jag både till uppgift att identifiera kunskapsluckor, bidra med kompetentstöd och ta fram rutiner som tryggar socialsekreterare i att skydda barn. Lagen om utreseförbud har använts som skydd sedan första dagen den trädde i kraft men vi har också många exempel på där lagen kunde ha använts, borde ha använts och där barn inte fått det skydd den kunnat få genom att myndigheternas okunskap tar över. I Fyrbodal har vi nu tagit fram en rutin gällande utreseförbudet som kan implementeras i hela Fyrbodal, detta arbete ligger vidare på socialtjänsterna. Socialsekreterare vill göra skillnad och skydda barn från att fara illa, men de kan omöjligt ha spetskompetens inom alla områden. Där kommer min roll som samordnare på Resurscentrum in, men utan socialtjänsternas vilja till samverkan hade det inte gett verkan. Det är en samverkan som bygger på flera aktörers vilja och förmåga och det vi ser är att kompetent stöd till yrkesverksamma ökar chansen för att utsatta får rätt stöd och skydd. Vi måste tillsammans trygga våra socialarbetare i att de ska lita på sin kunskap, både skolor och andra som behöver anmäla tidigare men även socialsekreterare och andra beslutsfattare som behöver göra bedömningar och fatta beslut. Vi har inte längre skäl att acceptera att barn förs utomlands i syfte att könsstympas eller ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse, vare sig barnet själv uppger att den vill resa eller inte. Vi har en lag som kan skydda men endast genom att använda lagen så ger den skydd. Inga fler barn ska få sina underliv sönderskurna och inga fler barn skall stå brud eller brudgum! Filippa Ristorp Samordnare, Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Fyrbodal 

Dela inlägget i dina sociala medier

Share on facebook Facebook Share on twitter Twitter Share on linkedin LinkedIn

Fler blogginlägg