Barn och unga som lever i familjer där hedersnormer praktiseras vet att hedern är viktigast av allt. Begränsningar, kontroll, hot och bestraffningar kan upplevas som normalt och då kan barns rättigheter som lärarna pratar om vara något som de tror endast gäller andra och inte dem. Det här är något alla som arbetar i skolan behöver känna till. Vi lärare kan göra stor skillnad och ge elever hopp om ett liv som de själva väljer men då behöver vi prata om hedersnormer och vad dessa kan leda till.

Lyssna på ”Jasmine” som i ett videoklipp berättar hur hon ifrågasatte varför hennes bröder fick göra saker som inte hon fick göra men eftersom hennes vänner hade det likadant förstod hon inte vad det var hon var utsatt för. I skolan fick hon lära sig att alla barn har rätt till rena kläder och mat på bordet men ingen lyckades förmedla att hon hade egna grundläggande rättigheter. ”Jasmine” blev tidigt bortgift med en man hon inte kände. I äktenskapet blev hon våldtagen och slagen och först som vuxen när hon hade lämnat sin man fick hon kunskap om hedersproblematik och förstod vad det var hon hade varit utsatt för under hela sitt liv. ”Jasmine” hade önskat få information i skolan om sina rättigheter men ingen i skolan hjälpte henne förstå vad hon gick igenom, ingen satte ord på det och ingen sa att det var fel.

”Jag önskar att jag hade fått mer kött på benen från skolan, från folk runtomkring mig, att det här är vad du har rätt till, det här är dina grundläggande rättigheter, att vuxna runt omkring mig hade kunnat vara lite mer observanta, ifrågasatt och kanske ställt lite frågor som fått mig att öppna upp mig och sedan talat om vilka rättigheter jag har som utländsk tjej utsatt för hedersproblematik, inte bara att alla barn har lika rätt till att få rena kläder och mat på bordet. Jag hade velat ha mer information om vad det var jag gick igenom, någon som satte ord på det. Någon som talade om för mig att det här är fel.” 

Se filmklippet: 

Tänk om ”Jasmine” hade haft lärare som i undervisningen använde material som beskrev hederskontextens livsvillkor, där oskuldsnormen och kyskhetskravet är centralt, och fått möjlighet att prata om detta med vuxna och jämnåriga i skolan. 

Hedersnormer är ojämställda och kränker individers frihet och integritet och lärare behöver synliggöra dessa normer och sedan stå kvar och se, lyssna och bemöta elevernas reaktioner. Material som kan användas i undervisningen är till exempel tidningsartiklar, dokumentära berättelser, statistik, information om lagstiftning, skönlitteratur och film. Det viktiga är att hedersnormernas konsekvenser synliggörs på något sätt för att få igång samtal om begränsningar, kontroll och våld som sanktioneras av kollektivet i syfte att bevara en familjs heder. 

Låt eleverna läsa, lyssna eller titta på utvalt material och arbeta med de frågor som du och eleverna har. När lärare ger tillåtelse att prata om hedersnormer brukar eleverna bli engagerade och berätta om egna och andras erfarenheter. Att leva i en familj som praktiserar hedersnormer innebär att man lever i två helt olika norm- och värderingssystem, ett hemma och ett annat i skolan/samhället. Lärare kan hjälpa elever att se hur dessa olika norm- och värderingssystem inte kan förenas och lyfta fram att detta leder till komplexa situationer som orsakar stort lidande för många personer. 

Jag har ibland mött motstånd från elever som inte vill prata/läsa/lyssna på något som handlar om heder. Det har hänt att både tjejer och killar lämnar klassrummet. Då är det viktigt att följa upp och prata med eleven enskilt efteråt. Vad var det som hände under lektionen? Exempel på orsaker bakom motstånd är att elever kan känna oro för att klasskamrater ska berätta för andra, till exempel familjemedlemmar, att de har deltagit i samtal om rättigheter kopplade till kroppen och sexualitet vilket är tabu eller att en syster har lämnat familjen med hjälp av socialtjänsten på grund av hedersrelaterat våld och förtryck och att det, för tillfället, väcker för starka känslor att prata om heder tillsammans med andra. Dra inte några slutsatser innan du har pratat med en elev som visar motstånd. Ibland behövs mer tid för att en elev ska acceptera samtal där hedersnormer konkretiseras och konsekvenser synliggörs. Jag ser motstånd som en signal att det här behöver eleven prata mer om och som ett varningstecken på att eleven kan vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.

Om du som lärare upptäcker en elev som är utsatt för, eller riskerar att utsättas för, hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att agera. Oro ska anmälas till socialtjänsten och det ska framgå att det är ett hedersärende. Se till att skolledningen och elevhälsoteamet får kännedom om ärendet. Om du är osäker på hur du ska agera kan du ringa någon av de stödtelefoner som finns för yrkesverksamma. 

GAPF 08-711 60 32
GAPFs stödjour 070-000 93 28
Nationella kompetensteamet 010-223 57 60