Riksorganisationen GAPF
Lämna sidan
Sök
Stäng denna sökruta.
Lämna sidan

Blogginlägg

Utan uppföljning blir lagstiftningen mot kvinnlig könsstympning verkningslös

Utan uppföljning blir lagen mot kvinnlig könsstympning verkningslös

I år har lagen om förbud mot könsstympning funnits i 40 år. Detta är något som behöver uppmärksammas, dessvärre inte som en lagstiftning som gjort skillnad för utsatta. Under perioden 2012 till 2018 diagnosticerades 5000 kvinnor i Sverige som könsstympade. Sedan 1982 finns det tre fällande domar gällande könsstympning av flickor och kvinnor. 40 år, tre domar och så många utsatta. Frågan vi ställer oss är: Hur är detta möjligt?

Sverige har verktygen, men handling saknas

Sverige har lagstiftningen på plats och har därmed reella möjligheter att lagföra personer som utsätter kvinnor och flickor för könsstympning. För att detta ska ske krävs handlingskraft och agerande för de utsattas bästa. Könsstympning av kvinnor och flickor måste ses som det oerhörda övergrepp det är. Det är ett brott mot grundläggande mänskliga rättigheter och ett fysiskt övergrepp. Det är också en del av det hedersrelaterade våldet då det syftar till kontroll och begränsning av flickors och kvinnors sexualitet. Utsattheten får inte reduceras till att ses som en kulturell tradition som myndighetssverige låter passera på grund av en kulturrelativistisk inställning som gör att frågor om utsatthet inte ställs. Det enda det leder till är ett svek mot de utsatta och det får inte fortgå.
Flickor utsätts för könsstympning från spädbarnsåldern och upp till tidiga tonår. Många förs utomlands och utsätts för övergreppet där, men könsstympning sker också i Sverige. Utöver lagstiftningen mot könsstympning har Sverige också lagen om utreseförbud som ska tillämpas i ärenden där oro för könsstympning finns. Lagen innebär att Socialnämnden kan fatta beslut om ett omedelbart utreseförbud som innebär att barnet inte får lämna Sverige och att personer som trots detta för barnet utomlands gör sig skyldig till brott. Med det sagt så har Sverige verktyg för att kunna skydda flickor och kvinnor som riskerar att könsstympas.

Vikten av ett tydligt offerperspektiv

Det krävs kompetens för att upptäckta könsstympning. I dagsläget ligger ett stort ansvar på de utsatta, att de ska berätta om övergreppet för att få hjälp vilket är mycket svårt då det råder en stark tystnadskultur gällande könsstympning och de utsatta bär med sig att det inte är något de får prata om. Även vid medicinska undersökningar krävs särskild kompetens då det kan vara svårt att upptäcka könsstympning. GAPF har sedan tidigare framfört förslag om att ett nationellt kompetensteam av läkare inrättas. Detta skulle innebära ett stärkt arbete för den berörda målgruppen.

Könsstympning är ett övergrepp och det är kriminaliserat sedan 40 år tillbaka. Könsstympning får aldrig ses på något annat sätt än så. GAPF anser det avgörande att både ha ett offerperspektiv och att vara saklig, konkret och handlingskraftig i arbetet mot könsstympning. Jämställdhetsmyndigheten kommer under februari månad genomföra ett webbinarium om könsstympning där fokus är hur religiösa samfund kan samverka i arbetet mot könsstympning. GAPF anser att ett tema om hur upptäckt av utsatthet och hur tillämpning av svensk lagstiftning kan stärkas hade varit mer professionellt av en nationell myndighet. GAPF anser att lagstiftning ska vara det vägledande i Sverige, inte religion.

Det räcker inte att vara först...

Sverige var det första landet i Europa att införa lagstiftning mot könsstympning. Men det räcker inte att vara först, man behöver vara bra också. Man behöver agera och använda den lagstiftning som finns, annars blir den verkningslös. GAPF kräver en systematisk uppföljning av arbetet och lagstiftningen mot könsstympning så att fler utsatta får de insatser de behöver och så att fler förövare döms för detta bestialiska brott.
Dela inlägget i dina sociala medier
Facebook
Twitter
LinkedIn

Fler blogginlägg