Äktenskapslagar och deras tillämpningar

Hederskulturen uppstår från värdesystem som främjar kyskhet, oskuld och en reaktionär syn på sexualitet och kvinnokroppen. Kvinnans huvudfunktion inom hederskulturen är att vara hustru och att föda barn.

Mot bakgrund av detta är äktenskapstraditioner centrala inom hedersmiljön. Kvinnor får oftast inte själva bestämma om, när och vem de ska gifta sig med. Det är manliga släkt- och familjemedlemmar som har denna bestämmandemakt och som bär ansvaret för att kontrollera flickors och  kvinnors sexualitet.

Inom hederskulturen är det därför vanligt förekommande med barnäktenskap och tvångsäktenskap, inklusive kusinäktenskap. Äktenskapet sker genom att familjen och släktingar försöker övertyga, tvinga, hota eller misshandla den unga till att gifta sig med den person som familjen har valt. Många av de som tvingats in i äktenskap saknar även rätten att skilja sig.

Under de senaste åren har flera viktiga lagskärpningar vidtagits på detta område. Sedan den 1 juli 2014 är äktenskapstvång, vilseledande till tvångsäktenskapsresa samt försök och förberedelse till äktenskapstvång kriminaliserat.¹Se 4 kap. 4 c, d och 10 §§ brottsbalken samt prop. 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor, s. 59 f.

Den 1 juli 2016 kriminaliserades även stämpling till äktenskapstvång.²Se 4 kap.10 § brottsbalken samt prop. 2015/16:113, Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet, s. 42.I samband med kriminaliseringen av äktenskapstvång togs möjligheten bort för personer under 18 år att få tillstånd att gifta sig och den 1 januari 2019 skärptes även lagstiftningen för erkännande av utländska tvångs- och barnäktenskap. Sedan dess är det förbjudet att erkänna tvångsäktenskap och barnäktenskap, oavsett vilken anknytning till Sverige personerna hade när äktenskapet ingicks, och oavsett hur gamla parterna är när frågan om erkännande prövas av en myndighet.³Se 1 kap. 8 a § lag (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap samt prop. 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, s. 25 f.

Den straffrättsliga regleringen mot barnäktenskap skärptes den 1 juli 2020: Till skillnad
från brottet äktenskapstvång behöver det inte förekommit något olaga tvång eller
utnyttjande av offrets situation för att döma för barnäktenskapsbrott i fråga om barn som utsatts för äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse.⁴Se 4 kap. 4 c § 3 st. brottsbalken. Den nya bestämmelsen innebär också att den som gifter sig med ett barn kan straffas.⁵Prop. 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet, s. 44.

Den 1 juli 2021 skärptes även lagstiftningen för erkännande av utländska månggiften och släktäktenskap. Huvudregeln är numera att sådana äktenskap inte ska erkännas även i de fall personerna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Förbudet ska även gälla retroaktivt för äldre äktenskap, så länge de inte har registrerats i folkbokföringen.⁶Prop. 2020/21:149 Förbud mot erkännande av utländska månggiften, s. 13 ff.

GAPF ser positivt på de lagändringar som genomförts under de senaste åren. Barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggiften utgör skadliga sedvänjor som kränker individens mänskliga fri- och rättigheter. Däremot ser GAPF ett fortsatt behov av att vidta ytterligare åtgärder för att stärka möjligheterna att upptäcka och beivra sådan brottslighet.

Mellan år 2014, då straffbuden mot tvångsäktenskap och vilseledande till äktenskapsresa infördes, och 2022 har över 600 fall polisanmälts, men endast ett fåtal fall har lett till åtal och ännu färre till fällande dom.⁷Statistik från Brottsförebyggande rådet avseende straffbuden äktenskapstvång och vilseledande till
tvångsäktenskapsresa (4 kap. 4 c och d §§ brottsbalken) mellan åren 2014–2022. GAPF har endast kännedom om 12 domar rörande äktenskapstvång, se https://www.hedersfortryck.se/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/arenden-i-sverige/ (Hämtad: 2023-01-05). Avseende barnäktenskapsbrott har över 150 fall polisanmälts under åren 2021 och 2022. Trots detta finns idag endast två fällande domar.⁸Statistik från Brottsförebyggande rådet avseende barnäktenskapsbrott (4 kap. 4 c § 3 st. brottsbalken)
mellan åren 2020 och 2021. GAPF har endast kännedom om 2 domar rörande barnäktenskapsbrott, se https://www.hedersfortryck.se/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/arenden-i-sverige/ (Hämtad: 2023-01-05). Detta ska ses i ljuset av de kartläggningar som vidtagits på området som visar att tiotusentals barn och unga inte får välja framtida partner. Det bör således tillsättas en utredning som ser över möjliga åtgärder för att bättre upptäcka och beivra dessa former av brottslighet.

För att ge hedersutsatta ett starkare straffrättsligt skydd mot tvångsäktenskap är det även nödvändigt att förbjuda kusinäktenskap. Kusinäktenskap möjliggör och upprätthåller släktkollektivets makt och kontroll över barn och deras framtid. Dessutom kan kusinäktenskap orsaka svåra genetiska komplikationer hos barn.⁹Se bl.a. Homa Tajsharghi och Oskar MacGregors blogginlägg på GAPF:s hemsida, Kusingifte kan orsaka svåra genetiska komplikationer hos barn, 2021-07-12, https://gapf.se/kusingifte/ (Hämtad: 2023- 01-05).

Tvångsäktenskapsbrottet utgör inte ett tillräckligt straffrättsligt skydd för hedersutsatta i och med att straffansvar förutsätter att äktenskapet ingåtts genom någon form av otillbörligt medel. Detta går sällan att bevisa i fråga om kusinäktenskap, eftersom den utsatta oftast saknar möjlighet att ifrågasätta familjens och släktens krav på äktenskapet, utan att riskera allvarliga repressalier.

GAPF:s förslag på åtgärd:

• Förbjud kusinäktenskap.
  Bland annat måste följande fyra förslag på konkreta åtgärder vidtas:
  • Förbjud kusinäktenskap i äktenskapsbalken.
  • Kriminalisera kusinäktenskap, inklusive inofficiella religiösa vigslar mellan kusiner. Anstiftan, förberedelse och medhjälp till kusinäktenskap ska också kriminaliseras.
  • Ändra incestlagstiftningen så att även samlag mellan kusiner kriminaliseras.
  • Stärk hindersprövningen av äktenskap vid anhöriginvandring.
• Tillsätt en utredning med uppdrag att lämna förslag på skärpta regler på tvångs- och
  barnäktenskap. Straffskalan för barnäktenskap, tvångsgifte och vilseledande till
  tvångsäktenskapsresa måste skärpas. Utredningen bör även se över möjliga åtgärder
  för att bättre upptäcka dessa brottstyper.¹⁰Denna punkt lyfts även i den skriftliga överenskommelsen mellan de svenska riksdagspartierna
  Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige,
  2022-10- 14, s. 43. Denna punkt i Tidöavtalet ser GAPF positivt på.
• Ta bort undantaget för erkännande av utländska månggiften, det vill säga i de fall det finns synnerliga skäl att erkänna månggiften.¹¹Se 1 kap. 8 a § lag [1904:26 s.1] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap samt prop. 2020/21:149 Förbud mot erkännande av utländska månggiften, s. 19 ff. Månggiften ska aldrig erkännas. Däremot anser GAPF att en utsatt person ska kunna få ett rättsligt skydd när ett sådant äktenskap inte erkänns. Exempelvis bör regler om bodelning, underhåll och arv ses över.
• Förbjud tillfälliga ”njutningsäktenskap”. Shiamuslimska imamer i Sverige viger äktenskap där kvinnokroppar köps för pengar.¹²Uppdrag granskning (SVT), Sexköp i Allahs namn, 2022-05-11: https://www.svtplay.se/video/jpAd7B5/uppdrag-granskning/sexkop-i-allahs-namn (hämtad: 2023-01-05) Dessa tidsbegränsade ”njutningsäktenskap” fungerar i praktiken som religiöst rättfärdigande av handel med kvinnors kroppar och ska inte under några omständigheter accepteras i Sverige.

Video: Vilka konsekvenser får kusinäktenskap?

Är du utsatt för hedersrelaterat hot, förtryck eller våld?

Kontakta GAPF:s stödjour

Ring stödjouren på 070–000 93 28 eller maila stodjour@gapf.se.

Publiceringsdatum: 2025-03-03