“Sakkunskap om heder är domstolarnas blinda fläck”

”Idag föll Göta hovrätts dom gällande mordet på Saga i Örebro som var gravid i sjunde månaden när hon och barnet blev bragda om livet. Göta hovrätt fastställde domen på livstids fängelse för Sagas 22-årige pojkvän.

Domen är försiktig i den meningen att den misstänkte gärningsmannen döms till livstid men till skillnad från tingsrätten rubricerar inte Göta hovrätt gärningen som ett hedersmord. Skäl till det? Att de expertvittnen som har uttalat sig i målet har haft olika uppfattningar om hedersmotivet.

Denna dom påminner om en dom i ett annat mål om hedersmord som prövades av Göteborgs tingsrätt i september 2019 om mordet på Paiman Nouri. Även i det målet gjorde domaren lätt för sig genom att utdöma lagens strängaste straff samtidigt som han konstaterade att det inte gick att styrka ett hedersmotiv. I det fallet kom dock hovrätten för Västra Sverige fram till en helt annan bedömning gällande hedersmotivet. I en intervju med Sveriges Radio konstaterade hovrättspresidenten att de inte kunde se annat än ett hedersmotiv.

Göteborgs tingsrätt i fallet Paiman och Göta hovrätt i fallet Saga verkar följa samma strategi, det vill säga att utdöma livstid. På så sätt gör domaren det enkelt för sig genom att inte göra en informerad bedömning av hedersmotivet. Signalen man verkar vilja skicka ut är: vad spelar rubricering för roll när gärningsmannen har dömts till livstid?

Rubriceringen har ju betydelse av flera skäl. Dels kan det röra sig om ett behov av förnyade riskbedömningar av nya hot mot andra i offrets närmsta krets, (då hederstvister kan fortsätta även efter att någon/några har satts bakom lås och bom), och dels handlar det om att vi sedan 2020 har hedersmotiv som straffskärpningsgrund.

Med hänvisning till olika uppfattningar om hedersmotivet vill Göta hovrätt slippa göra en fristående bedömning av hedersmotivet. I synnerhet när Göta hovrätt, tvärtemot samtliga tre experter som försvaret anlitade – Sara Johnsdotter, Runa i Baianstovu och Johan Rosqvist – gjorde sitt yttersta för att två den misstänkte gärningsmannen och hans familj rent från alla misstankar om praktiserande av hedersnormer, konstaterar Göta hovrätt att det finns omständigheter som tyder på att familjen lever under hedersnormer.

En del domare verkar tro att forskare inom samhällsvetenskaperna ska komma fram till konsensus i avgörandet av exempelvis ett hedersmord. De verkar ha naturvetare som modell. Samhällsvetares forskningsobjekt skiljer sig ofta från naturvetare och medicinares. Det är möjligt att två obduktionsläkare landar i likartade slutsatser gällande dödsorsak, skadebild etc.

Hur kan domstolar förvänta sig att forskare, som anser att hedersbegreppet är en rasistisk piska i händerna på västländer mot färgade minoriteter, komma fram till samma slutsatser som en forskare som har utsattheten för hedersvåld som studieobjekt?

Kommer jurister till samma slutsatser i ett och samma ärende? Uppenbarligen inte, nu när Örebro tingsrätt i det aktuella målet konstaterade att motivet var hedersrelaterat – men inte juristerna vid Göta hovrätt.

Jag ska förstås inte dra alla domare över en kam. Det finns domare som har goda kunskaper om heder och det finns också domare som saknar sakkunskap om heder.

De som saknar sakkunskap och inte visar benägenhet att utbilda sig i frågor om hedersrelaterat förtryck och våld bidrar med att den rättsliga regleringen av hederskulturen bli haltande. Detta är ett allvarligt problem för rättssäkerheten.”

Devin Rexvid
Forskare inom hedersrelaterat våld och förtryck
Universitetsadjunkt vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet

Mer om domen på TV4: https://www.tv4.se/artikel/39jKzNBQz9AZ9gknk7l3Xy/hovraettens-dom-om-mordet-pa-gravida-saga-i-oerebro