Sekulärt och neutralt perspektiv är en förutsättning för jämlikhet

Hedersnormer är inte bara religiösa, men religiösa påbud, regler, seder och bruk stöttar tydligt kvinnoförtrycket och förvärrar utsattheten, vilket flera studier också bekräftar.¹Se bland annat Magnus Ranstorp och Linda Ahlerup (2022), Salafism och salafistisk jihadsim 2.0: Påverkan mot och utmaningar för det svenska demokratiska samhället, Försvarshögskolan; Guluzar Tarhan Selvi och Amineh Kakebaveh (2016), Elvahundra – en kartläggning av förekomsten av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1100 ungdomar och 50 tals föräldrar, Varken hora eller kuvad; Guluzar Tarhan Selvi och Amineh Kakebaveh (2016), Tolvhundra – en kartläggning av attityder till samt förekomsten av diskriminering och förtryck i hederns namn bland 1200 ungdomar och 50 föräldrar i Göteborg, Varken hora eller kuvad.

Det offentliga rummet ska vara neutralt för att alla medborgare ska kunna ta del av dess tjänster på lika villkor. Läraren, socialsekreteraren, polisen eller handläggaren på Försäkringskassan måste inge trygghetskänsla till alla, både genom sitt yttre och sin verbala kommunikation.

Neutralitet är det viktigaste elementet för att skapa en förtroendegivande atmosfär. Offentligt anställda ska aldrig kunna skylta med sina politiska, filosofiska eller religiösa tillhörigheter.

Medborgare som söker statens eller kommunens stöd ska inte exponeras för myndighetspersoners privata åtaganden eller livsval. Att arbetsplatser har rätt att organisera sitt arbete enligt en neutralitetspolicy har även konstaterats i vägledande domar från EU-domstolen och Arbetsdomstolen.²Se bl.a. dom den 28 november 2023, OP mot Commune d’Ans, C-148/22, EU:C:2023:924 och AD 2023 nr 71.