Blogginlägg

"Till Fadime"

tal av GAPF:s styrelseledamot Unn Harsem under kransnedläggningsceremonin för Fadime Sahindal den 21 januari 2023

Kvinna – liv – frihet är stridsrop från Iran som ekar över världen. Där är hederskulturen integrerad i staten och moralpolis patrullerar på gatorna. Det är enkelt att tydligt ta ställning mot förtrycket i Iran, men hur är det här hemma?Fadime, var ett litet barn när hon kom till Sverige och Uppsala. Hon bodde i Nyby gick på Gränbyskolan. Några år senare gick även jag på Gränbyskolan. Det är en vanlig ganska stor och stökig kommunal skola. Asfalterad skolgård, barn som köar med sina plastbrickor i lunchmatsalen. Här blev Fadime en del av det svenska samhället.Men hennes familj kom från en helt annan värld. Fadimes föräldrar var analfabeter från en liten by i sydöstra kurdiska delen av Turkiet. När Fadime kom upp i tonåren ville de ta med henne till Turkiet för att gifta bort henne men hon vägrade. Jag tror att Fadime föddes både stark och modig. Hon tänjde på familjens snäva gränser under hela sitt liv. Hon tog risker, gick ut med sina vänner fast hon inte fick. Hon utsattes för repressalier, hot och våld för att rätta sig efter familjen regler. När Fadime sökte hjälp från polisen och andra myndigheter, möttes som hon av okunskap och brist på förståelse. Därför ville hon berätta. Så här sa hon i media, citat: När Fadime sökte hjälp från polisen och andra myndigheter, möttes som hon av okunskap och brist på förståelse. Därför ville hon berätta. Så här sa hon i media, citat: ”Allt det här gör jag egentligen enbart för att folk ska veta att sånt här händer och att alla föräldrar som behandlar sina barn så här ska få en tankeställare, det funkar liksom inte i ett sånt här samhälle och får jag bara en enda människa att börja tänka efter om vad de gör mot sitt barn så är det helt okej, då går jag igenom eld och vatten.” Genom en rättegång mot hennes far och bror blev hela hennes liv och hennes historia offentlig. Hon var den första i Europa som gjorde detta. Fadime spred kunskap, berättade och förklarade men ändå var det som att det var först när hon blev mördad som vi vaknade till. Jag är så ledsen över detta Fadime. Om Sverige ändå hade tagit dig på större allvar, skyddat dig. Då hade vi idag kanske kunnat samarbeta med dig i kampen mot hedersförtrycket. Du gick verkligen genom eld och vatten och vi ska inte glömma dig Fadime, din kamp och dina enorma uppoffringar.Vänner, kampen är långt ifrån över. Låt oss till ekot av de iranska stridsropen, kvinna – liv – frihet, fortsätta Fadimes kamp. Hedersrelaterat våld och förtryck hör inte hemma i något land. Unn Harsem Styrelseledamot GAPF Regionråd och vice ordförande i regionstyrelsen i Region Uppsala

Dela inlägget i dina sociala medier

Facebook Twitter LinkedIn

Fler blogginlägg